Varför blir svenskar så ofta sjuka på hösten och beror det verkligen på årstiden?

September. Barnen är tillbaka i skolan, kollegorna återvänder till kontoren och inom några veckor hostar och nyser människor överallt och klagar över halsont. Samma sak händer varje år.

Många kallar det för ”säsongsbundenhet”, som om hösten i sig vore orsaken. Men forskningen ger en mer nyanserad bild.

Är virus verkligen mer aktiva på hösten?

Till viss del. Vissa virus – särskilt rhinovirus, som orsakar en stor del av alla förkylningar – överlever och sprids mer effektivt i kallare och torrare miljöer. Även influensa följer ett tydligt säsongsmönster. Men detta förklarar bara en del av situationen.

En viktigare fråga är varför vårt immunförsvar har svårare att hantera virus just under hösten. Svaret handlar inte bara om virusens aktivitet, utan också om de förändringar som sker i människokroppen under övergången mellan årstiderna.

Sex verkliga orsaker till att svenskar blir sjuka på hösten

1. Sjunkande D-vitaminnivåer

Detta är förmodligen en av de viktigaste och bäst dokumenterade orsakerna. Under sommaren kan människor i Sverige bilda D-vitamin i huden genom solljus. När hösten kommer blir solens vinkel lägre, vilket kraftigt begränsar hudens förmåga att producera D-vitamin.

D-vitamin är inte bara ett ”vitamin för skelettet”. Det bidrar även till regleringen av immunförsvarets celler, bland annat T-lymfocyter och makrofager. När nivåerna sjunker kan immunförsvarets förmåga att reagera på infektioner påverkas.

D-vitaminbrist är vanligt i Sverige och andra nordliga länder under hösten och vintern, även bland personer som har varit aktiva utomhus under sommaren.

2. Förändrad sömn och störd dygnsrytm

I september och under den fortsatta hösten blir dagarna snabbt kortare. Det kan verka som en obetydlig förändring, men biologiskt innebär det en påfrestning för kroppen.

Dygnsrytmen – kroppens inre biologiska klocka – synkroniseras framför allt med dagsljuset. När mängden ljus minskar behöver kroppen anpassa sig, och denna process kan ta flera veckor.

Under denna period kan sömnen bli ytligare, tidpunkten för uppvaknande kan hamna i konflikt med kroppens biologiska morgon och melatoninproduktionen kan förändras. Sömn är samtidigt en av immunförsvarets viktigaste regleringsmekanismer. Under de djupa sömnfaserna producerar kroppen bland annat cytokiner som deltar i bekämpningen av infektioner.

Personer som sover omkring sex timmar per natt kan vara betydligt mer mottagliga för förkylning än personer som sover sju till åtta timmar.

Därför är sovmiljön på hösten inte bara en fråga om komfort, utan också om hälsa. Sängkläder i naturliga material som percale, Tencel eller bomull hjälper kroppen att hålla en behaglig temperatur under natten och kan skapa bättre förutsättningar för ostörd sömn. Sådana sängkläder hittar du i SAVAS Home kollektionen.

3. Barnens återgång till skolan – ett effektivt nätverk för virus

De flesta föräldrar känner igen detta intuitivt. Skolor och förskolor är miljöer där infektioner kan spridas mycket effektivt.

Hundratals barn vistas tillsammans inomhus, rör vid mängder av gemensamma ytor och tar sedan med sig virus hem till föräldrar, mor- och farföräldrar och syskon.

September innebär därför inte bara starten på ett nytt läsår. Det kan också innebära början på en smittvåg som inom två till tre veckor sprids från skolor och förskolor till arbetsplatser och hem.

4. Mer tid i slutna utrymmen

På sommaren tillbringar vi mer tid utomhus. Under hösten återvänder vi till kontor, butiker, skolor, kollektivtrafik och andra slutna miljöer.

Ett trångt och dåligt ventilerat rum med många människor skapar gynnsamma förutsättningar för smittspridning. Aerosoler kan stanna kvar längre i luften, antalet nära kontakter ökar och ventilationen är inte alltid tillräcklig.

Även i Sverige finns skolor, arbetsplatser och bostäder där ventilationen inte fungerar optimalt. Covid-19-pandemin ökade medvetenheten om problemet, men den löste det inte överallt.

5. Stress och ett försvagat immunförsvar

September och början av hösten kan vara en stressig period för många svenskar. Barnen börjar skolan, arbetstakten ökar efter semestern, deadlines närmar sig och dagarna blir kortare.

Långvarig stress kan påverka immunförsvaret genom bland annat kortisol. Kortisol är nödvändigt för kroppens kortsiktiga stressreaktion, men kroniskt förhöjda nivåer kan påverka produktionen och aktiviteten hos vissa immunceller.

Det innebär att många under hösten både utsätts för fler virus och samtidigt kan ha sämre förutsättningar att stå emot dem.

6. Förändringar i inomhus- och sovmiljön

Detta är en faktor som sällan uppmärksammas, trots att den kan ha direkt betydelse.

När uppvärmningen används mer i hem, skolor och på kontor blir inomhusluften torrare. Den relativa luftfuktigheten kan sjunka till omkring 20–30 procent, medan en nivå på ungefär 40–60 procent ofta anses vara mer behaglig.

Torr luft torkar ut slemhinnorna i näsan och halsen. Dessa slemhinnor utgör en av kroppens första skyddsbarriärer mot virus. När de blir torra kan deras skyddande funktion försämras. Dessutom kan virusbärande aerosoler under vissa förhållanden stanna kvar längre i torr luft.

Går det att förebygga? Detta kan hjälpa

Det finns ingen enskild lösning, men flera åtgärder kan minska risken för infektioner och hjälpa kroppen under hösten.

D-vitamin

Under hösten kan det vara relevant att kontrollera sitt behov av D-vitamintillskott. En vanlig dos för vuxna är 1 000–2 000 IE per dag, men den exakta mängden bör anpassas individuellt och diskuteras med läkare eller annan vårdpersonal.

Sömnkvalitet

God sömn är inte en lyx, utan en viktig del av immunförsvarets funktion. Under sömnen sker flera processer som hjälper kroppen att hantera infektioner och återhämta sig.

En bra sovmiljö med rätt temperatur, mörker och lämpliga sängkläder kan förbättra sömnkvaliteten. Luftiga sängkläder i naturliga material från SAVAS Home hjälper kroppen att hålla en jämn och behaglig temperatur under natten och skapar bättre förutsättningar för djup, ostörd sömn.

Luftfuktare

En luftfuktare kan vara en värdefull investering under uppvärmningssäsongen. Om luftfuktigheten i sovrummet hålls omkring 45–55 procent kan slemhinnorna lättare behålla sin naturliga fuktighet och skyddande funktion.

Fysisk aktivitet

Regelbunden fysisk aktivitet med måttlig intensitet stärker kroppens allmänna motståndskraft. Mycket intensiv träning utan tillräcklig återhämtning kan däremot ha motsatt effekt, vilket gör balansen viktig.

Handhygien

Det kan låta självklart, men regelbunden handtvätt är fortfarande en av de mest effektiva metoderna för att minska spridningen av infektioner. Det är särskilt viktigt efter resor med kollektivtrafik, före måltider och efter kontakt med sjuka personer.

När bör man kontakta vården?

Många höstinfektioner orsakas av virus och går över av sig själva inom sju till tio dagar. Kontakta vården om:

• Temperaturen överstiger 39 °C och inte sjunker under mer än två dagar.
• Symtomen kvarstår längre än två veckor.
• Du får kraftigt halsont utan hosta, eftersom det kan vara tecken på en bakteriell infektion.
• Du tillhör en riskgrupp, exempelvis äldre personer, gravida eller personer med kroniska sjukdomar.

Sammanfattning

Hösten är inte i sig orsaken till att vi blir sjuka. Det handlar snarare om flera omständigheter som sammanfaller och samtidigt försvagar kroppens försvar och ökar exponeringen för virus.

Sjunkande D-vitaminnivåer, förändrad sömn, stress, torr inomhusluft och mer tid tillsammans med andra människor inomhus påverkar kroppen samtidigt.

Den goda nyheten är att många av dessa faktorer går att påverka. En bättre sovmiljö, tillräcklig sömn, lämplig luftfuktighet och uppmärksamhet på D-vitaminnivåerna kan ofta ge större effekt än olika marknadsförda produkter som lovar att ”stärka immunförsvaret”.